Genom att rikta finansiella flöden till investeringar som bidrar till uppfyllandet av globala klimat- och hållbarhetsmål, kan det svenska och internationella systemet för exportfinansiering verka som katalysatorer för omställningen till ett hållbart samhälle.

SEK:s uppdaterade ramverk för hållbara obligationer har utvecklats för att stötta projekt som bidrar till en rättvis klimatomställning och skapar social nytta.

– Att stötta svensk exportnärings omställning och bidrag mot en mer hållbar och motståndskraftig framtid fortsätter vara av högsta prioritet för SEK. Vårt uppdaterade ramverk för hållbara obligationer möjliggör upplåning för SEK genom gröna, sociala och hållbarhetsobligationer och stärker vår kapacitet att bidra till en mer hållbar utveckling, säger Maria Simonson, chef Kundrelationer och Hållbarhetschef på SEK.

SEK lanserade 2015 sitt första ramverk för gröna obligationer. Därefter utvecklades ramverket för hållbara obligationer 2021. Syftet med det uppdaterade ramverket är att anpassa det till de senaste marknadsprinciperna och ytterligare förbättra och utöka urvalskriterierna för projekt som klassas som hållbara.

– Det uppdaterade ramverket för hållbara obligationer ökar transparensen och tydligheten för investerare.  Genom uppdateringen säkerställer SEK att investerarna får en tydligare bild av omfattningen av våra hållbara projekt och att deras investeringar uteslutande används för att stödja initiativ som ger konkreta sociala och miljömässiga fördelar, säger Louise Bergström, Funding & Investor Relations Director på SEK.

Anpassning till marknadsprinciper och EU-taxonomin

Gröna obligationer kommer i det uppdaterade ramverket följa Green Bond Principles (’GBP’) som publicerades i juni 2021 (med tillägget från juni 2022) och förvaltas av ICMA. Sociala obligationer kommer att följa Social Bond Principles (’SBP’) som publicerades i juni 2023 och förvaltas av ICMA. Hållbarhetsobligationer kommer att vara i linje med Sustainability Bond Guidelines (’SBG’) som publicerades i juni 2021 och förvaltas av ICMA, utöver de tillämpliga principerna för gröna och sociala obligationer.

Ramverket delar upp urvalskriterier för berättigade gröna projekt i två typer: de som är fullt i linje med EU-taxonomins Substantial Contribution Criteria (SCC) och de som baseras på CBI Climate Bonds Taxonomy eller andra marknadsstandarder. För projekt inom EU kommer alltid SCC-anpassade kriterier att användas, medan de för projekt utanför EU kommer att tillämpas där det är genomförbart. Alternativa kriterier kommer endast att användas om det inte är möjligt att tillämpa EU-taxonomins SCC. Dessutom kommer berättigade gröna projekt inom EU att följa DNSH-kriterierna i EU-taxonomin enligt bästa möjliga tillämpning. De minimala sociala skyddsåtgärderna kommer att tillämpas på berättigade gröna projekt både inom och utanför EU.

Berättigade sociala projekt kommer att bidra till tydligt definierade målgrupper, främst inom utvecklingsländer. Dessutom kommer dessa att bedömas utifrån AAAQ-modellen (Tillgång, Tillgänglighet, Acceptabilitet och Kvalitet), med hänsyn till den adderade nyttan av projekten.

Berättigade kategorier för gröna projekt

Förnybar energi, Gröna byggnader, Energieffektivitet, Rena transporter, Förebyggande och kontroll av föroreningar, Cirkulär ekonomi, Vatten- och avloppshantering, Miljömässigt hållbar förvaltning av levande naturresurser och markanvändning samt Klimatanpassning.

Berättigade kategorier för sociala projekt

Kostnadseffektiv grundläggande infrastruktur, Tillgång till grundläggande tjänster, Prisvärda bostäder, Jobbskapande samt Livsmedelssäkerhet och hållbara livsmedelssystem.

Ramverket för hållbara obligationer samt ett utlåtande (Second-Party Opinion) från Sustainable Fitch finns tillgängliga på sek.se.

För mer information, se också ESG Factbook 2023 som finns tillgänglig på sek.se, och SEK Green Bond Letter 2023.

Citi, Crédit Agricole och SEB har agerat som Sustainability Structuring Banks i uppdateringen av SEK:s ramverk.