Den svenska ekonomin har klarat sig länge från lågkonjunktur och befinner sig nu i en sencyklisk fas. Företagen är välmående men förbereder sig för sämre tider. Tydligast är detta för de större företagen medan de mindre verkar ”här och nu”.

Företagens likviditet har försämrats marginellt jämfört med i höstas. Värt att notera är att andelen företag som tror på förbättrad likviditet inte varit så låg sedan 2016. Motsvarande mönster syns när man tittar på företagens skuldsättningsgrad. Andelen företag som förutspår en ökad skuldsättning på sikt ökar. Det är ett tecken på att företagen förväntar sig lägre vinster framöver.

Stabil finansiell situation

Den finansiella situationen är fortsatt god, även om index har sjunkit från 65 till 63. Fyra av tio företag tror att företagets finansiella situation kommer att stärkas, vilket är i linje med den prognos bolagen gjorde i höstas. Små företag har en mer positiv syn på företagets finansiella situation i framtiden än stora bolag. En anledning till det är att små företag ofta är underleverantörer till stora bolag, det vill säga märker av konjunktursvängningarna senare.

Minskad exportorderingång för såväl stora som små företag

Exportorderingången ligger på en fortsatt hög nivå även om index sjunkit från 70 till 64. Såväl stora som små företag anger minskad orderingång, både i nuläge och framåtblickande. Att högkonjunkturen planats ut är tydligt med en blick i backspegeln. Våren 2016 angav sex av tio företag att orderingången ökat. Nu är motsvarande siffra fyra av tio företag. Små företag är mer optimistiska än stora.

Företagen fortsätter anställa trots svagare orderingång

Vanligtvis råder ett samband mellan ett företags orderingång och dess sysselsättningsplaner. Går försäljningen bra behövs fler anställda och vice versa. Vårens mätning visar dock en nedgång i orderingång samtidigt som företagen räknar med att öka antalet anställda. Även om försäljningen väntas gå lite trögare framöver kan det kosta mer än det smakar att säga upp personal för tidigt, inte minst med tanke på den kompetensbrist som råder.

Totalt sett ökar index över företagens sysselsättningsplaner såväl i Sverige som utomlands. I Sverige räknar en större andel, både stora och små företag, med att öka antalet anställda under de kommande 12 månaderna.

Utomlands räknar fler stora bolag med att öka antalet anställda medan de små företagens sysselsättningsplaner är oförändrade jämfört med i höstas.

Stora bolag ser ökat finansieringsbehov på sikt

Trots minskad exportorderingång kvarstår företagens behov av finansiering på ungefär samma nivå som i höstas. En förklaring kan vara att företagen vill bli mer konkurrenskraftiga och gör investeringar för att effektivisera sin verksamhet. En annan är att större företag med djupare och fler finansieringskällor vet av erfarenhet att kreditmarknaden kan bli en trång sektor i sämre tider, vilket gör att de på förhand tryggar sin finansieringsbas. När företagen blickar 12 månader framåt anger de ett ökat behov av finansiering, och det är de stora bolagen som driver ökningen.

Fler oroliga för kunders förmåga att finansiera sina köp

En ökande andel företag känner sig oroliga för sina kunders förmåga att finansiera sina köp. Detta märks inte minst hos små och medelstora företag där index fallit från 53 till 43. En anledning kan vara tuffare kreditaptit hos bankerna. Bristande finansiering hos exportörernas kunder gör det än viktigare för företagen att kunna erbjuda finansiering vid köpet, för att behålla och utveckla sina kundrelationer.

Färre exportbolag uppskattar den svaga räntan

Endast hälften av exportbolagen anser att dagens ränteläge är fördelaktigt. Det är en väsentlig minskning jämfört med höstens mätning, särskilt om man tittar på de stora bolagen som omsätter mer än 250 miljoner (52 procent jämfört med 67 procent). Det är också en anmärkningsvärd siffra givet den historiskt låga räntenivån.

När man frågar exportbolagen hur de ser på dagens kronkurs är skillnaderna inte lika stora som i höstas. Hälften tycker att kronan är fördelaktig och knappt en fjärdedel anser tvärtom att kronkursen är ofördelaktig. Betydligt färre exportföretag tror på en starkare krona under de kommande 12 månaderna (33 procent jämfört med 55 procent), vilket kan tolkas som att företagen inte längre tror att Riksbanken kommer att höja reporäntan. Historiskt har exportbolagen kunnat glädjas åt en svag krona eftersom det gett exporten en extra skjuts, men i undersökningen syns ingen korrelation mellan svagare krona och nöjdare exportbolag.

Exportkreditbarometern visar att:

• Företagens finansiella situation är stabil
• Exportorderingångarna minskar
• Sysselsättningen ökar
• Finansieringsbehovet ökar