Den globala ekonomin befinner sig i ett osäkert läge, där faktorer som geopolitik, inflation och centralbankernas agerande spelar en avgörande roll. Tillväxtutsikterna varierar kraftigt mellan olika regioner, och för Sverige – ett av Europas mest exportberoende länder och vars export utgör ungefär hälften av landets BNP – är utvecklingen på de internationella marknaderna av central betydelse.

Erik Hådén, chef för investerarrelationer och makroekonomisk analys på SEK, menar att ekonomisk analys är tätt sammankopplad med geopolitik, politiska maktskiften och globala trender.

”Det är onekligen ett intressant läge vi har vad avser såväl världspolitiken som världsekonomin,” säger han.

I årets omvärldsanalys har Erik tittat närmare på utvecklingen i Europa, USA och Sverige.

Europa: Svag tillväxt och ekonomiska utmaningar

Den ekonomiska situationen i Europa beskriver Erik som utmanande. Tyskland, som är Europas största ekonomi och en viktig handelspartner för Sverige, har problem med låg tillväxt, budgetunderskott och en statsskuld på omkring 70 procent av BNP.

”Det som ska vara Europas lok, drar inte”, säger Erik Hådén – men pekar på att ett annat land ser ut att ha en än mer utmanande situation: Frankrike.

Frankrike brottas med en statsskuld på 110 procent och ett budgetunderskott på cirka 6 procent. Därutöver råder politisk turbulens och arbetsmarknaden är svag.

”Så summa summarum ser det inte så bra ut och då har vi inte ens nämnt Storbritannien som också har en hög statsskuld, omkring 100 procent, en svag tillväxt och en svag arbetsmarknad.”

USA: Stark tillväxt men politisk osäkerhet

I kontrast till Europa ser tillväxtutsikterna i USA mer positiva ut. Landet har haft en stabil ekonomisk tillväxt och en stark arbetsmarknad under flera år. Samtidigt skapar den nya administrationens handelspolitik viss osäkerhet. Donald Trump tillträdde som USA:s 47:e president den 20 januari, och hans politik kan få konsekvenser för ekonomin.

Medan avregleringar och sänkta bolagsskatter välkomnats av marknaden, väcker tullar och restriktioner kring immigration oro. Ett minskat arbetskraftsutbud kan pressa upp löner och inflation, vilket i sin tur kan leda till högre räntor.

Sverige: Ljusare utsikter jämfört med Europa

Sverige har bättre ekonomiska förutsättningar än många andra europeiska länder. Låga räntor och skattesänkningar gynnar hushållens konsumtionsutrymme. Dessutom har Sverige en av Europas lägsta statsskulder, omkring 16 procent av BNP, eller 30 procent om man inkluderar kommuner och regioner.

”Det ser betydligt bättre ut i Sverige än i övriga Europa. Under årets andra halva kan vi få se en tillväxt på 2 till 3 procent, något vi inte sett på flera år”, säger Erik Hådén.