Erik Hådén, chef för investerarrelationer och makroekonomisk analys, har arbetat på SEK sedan 2004 och under 17 år varit chef för Treasury. Med en civilekonomexamen från Handelshögskolan, en civilingenjörsexamen från KTH och en licentiatavhandling i nationalekonomi intresserar sig Erik Hådén för allt från världsekonomins utveckling till det senaste inom AI och grön teknik.

I sitt arbete som chef för investerarrelationer reser Erik Hådén 60–80 dagar per år och träffar människor och företag över hela världen. Ena dagen är han på väg till möten med bankrepresentanter i New York, för att ett par dagar senare sitta på planet till Singapore eller Rumänien. För Erik Hådén är det omöjligt att analysera ekonomisk utveckling utan att samtidigt analysera konsekvenser av geopolitiska spänningar, politiska maktskiften och trendförändringar.

”Allt hänger ihop. Det krävs att man vrider och vänder på frågorna, lyssnar på och diskuterar med andra människor och därigenom tar in olika perspektiv för att kunna göra en rättvisande analys”

Erik Hådén, chef för investerarrelationer och makroekonomisk analys På SEK

Här kommenterar Erik 2024 – ett möjligheternas och utmaningarnas år.

Ukraina

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sitt invasionskrig i Ukraina med stort humanitärt lidande och geopolitisk oro som följd. Europa, som under flera decennier åtnjutit fred, vaknade upp till ett avsevärt förändrat geopolitiskt säkerhetsläge och många länder insåg på allvar vikten av militärt samarbete såväl som egen försvarsförmåga.

”Många, jag själv inkluderad, såg krig i Europa som relativt osannolikt och som något troligen tillhörande det förflutna. Smärtsamt nog hade vi fel. Plötsligt var europeisk säkerhetspolitik och försvarsförmåga högst relevant,” säger Erik Hådén.

Sedan krigets början har Ukraina uppvisat imponerande motståndskraft mot den ryska aggressionen, men efter snart två år börjar motståndskraften mattas av och behovet av stödpaket från USA och Europa är skriande och högst sannolikt avgörande för Ukrainas förmåga att överleva kriget som nation.

”Om Ukraina även fortsatt kan försvara sig och dessutom återta ockuperad mark – något som förstås blir mer sannolikt om stödpaketen går igenom – binds stora ryska resurser upp och Rysslands möjligheter att angripa andra stater minskar. Därigenom blir Ukrainas sak vår och hela den fria världens,” säger Erik Hådén.

När terrorgruppen Hamas den 7 oktober slog till mot Israel i en oerhört brutal attack på bland annat festivalbesökande ungdomar vändes världens ögon och mediernas kameror naturligt nog mot Mellanöstern. Attacken fick till följd att Israel slog tillbaka skoningslöst och världen bevittnade med förfäran hur dödssiffran på Gazaremsan steg. I november rapporterade Amnesty att minst 13 000 palestinier dödats, varav minst 5 000 barn.

Samtidigt fortgår invasionskriget i Ukraina i skuggan av kriget mellan Israel och Hamas och hotet från Ryssland har på intet sätt avtagit. En kall vinter, militär utmattning och stödpaket som drar ut på tiden skapar mycket utmanade omständigheter för en redan krigstrött nation. Erik Hådén ser med oro på hur kriget får allt mindre uppmärksamhet i takt med att andra konflikter kallar på världens uppmärksamhet.

”Jag ser med oro på att Rysslands krig i Ukraina pågått så pass länge nu att vi vant oss och att medierapporteringen från kriget avtagit något. Rysslands aggression är fortfarande ett väldigt reellt hot mot den fria världen som vi inte får underskatta. Om stödpaketen från USA och Europa uteblir och Ryssland når stora framgångar i kriget, eller till och med erövrar Ukraina helt, vore det förödande. I första hand för Ukraina, men även för risken att exempelvis Baltikum och Moldavien står på tur,” säger Erik Hådén.

Valet i USA

Vi går ett spännande år till mötes med rekordmånga val världen över och potentiella regeringsskiften i ett par av världens största demokratier, USA och Indien. Val av så avgörande betydelse att marknader kommer att påverkas långt innan det är dags att bege sig till valurnorna.

I USA ställs en till åren kommen och relativt impopulär president, Joe Biden, mot en oerhört kontroversiell före detta president, Donald Trump. Allt detta i en tid då USA kämpar med en galopperande statsskuld vars påverkan på kapitalmarknaderna rimligtvis borde vara större än den i dagsläget är.

”På ett personligt plan tycker jag att är beklämmande och aningen skrämmande att en demokratisk supermakt som USA bara har dessa två kombattanter i tävlingen om världens mäktigaste position. Om Trump vinner valet så kan naturligtvis en protektionistisk amerikansk säkerhets- och handelspolitik påverka Sverige och Europa negativt, men samtidigt ska man komma ihåg att historiskt sett har republikanerna faktiskt varit mer positiva till frihandel än demokraterna, som har starka band till fackföreningarna i USA,” säger Erik Hådén, som tror att det för frihandeln och svensk exports del spelar liten roll vem av kandidaterna som tar hem segern.

Däremot ser han andra potentiella problem om Donald Trump återigen intar vita huset:

”Implikationerna för världen blir sannolikt allvarligare om Trump vinner valet. Många ställer sig oroligt frågan om han exempelvis kommer att ta USA ur NATO, frångå Parisavtalet och dra sig ur andra viktiga samarbeten. Det är svårt att förutse vad han verkligen kommer genomföra, men jag tror att vi kan förvänta oss avsevärt mer dramatik på världsscenen med Trump vid rodret för världens största demokratiska supermakt, än med Biden.”

Enligt Erik Hådén kommer den amerikanska handels- och utrikespolitiken vara relativt oförändrad med Biden. Med ett uteblivet presidentskifte kommer Europa sannolikt att även framöver kunna räkna med samarbete kring viktiga globala frågor, såsom klimatomställningen, och fortsatt säkerhetspolitiskt stöd.

”Rysslands krig i Ukraina bör inte enbart betraktas som ett krig om ett nationellt territorium, utan om den fria världens rätt till självbestämmande. Om man ställer det på sin spets så handlar det om ett krig mellan värderingssystem och där spelar USA en stor roll och vem som är president,” säger Erik Hådén och fortsätter:

”Trumps påstående om att kunna avsluta kriget i Ukraina på en dag ser jag som helt verklighetsfrånvänt och i tillägg till detta ser jag, liksom många andra, med stor oro på de växande spänningarna mellan Kina och Taiwan. Så sent som i december menade experter att vi kan förvänta oss ett krig mellan Kina och Taiwan inom fem år. Men i denna fråga ser jag inte någon avgörande skillnad mellan de båda presidentkandidaternas förhållningssätt.”

Möjligheter och utmaningar

Vi lever i en utmanande tid med invasionskrig i Europa, geopolitiska spänningar i både Asien och Mellanöstern, politisk osäkerhet och inte minst en eskalerande klimatkris som ställer höga krav på omställning. Åren efter pandemin har dessutom präglats av tidvis skenande elpriser, stigande inflation och höjda räntor, vilket har lett till tuffa ekonomiska omständigheter för såväl privatpersoner som bolag.

Men de allra dystraste ekonomiska prognoserna har inte infriats.

”Även om ekonomier över stora delar av världen har saktat in avsevärt på grund av det allt högre ränteläget, har övergången från en ’noll- eller lågränteekonomi’ till en mer ’normalränteekonomi’ gått förvånansvärt friktionsfritt. Vi har inte sett horder av konkurser och andra alltför brutala återverkningar på ekonomin,” säger Erik Hådén.

Möjligheter och utmaningar samexisterar som alltid och Erik Hådén ser goda utsikter för svenska exportbolag. Utvecklingen av artificiell intelligens (AI), teknisk innovation kopplad till klimatomställningen och behov av utökad infrastruktur skapar spännande affärsutsikter och investeringsmöjligheter för svenska bolag. SEK:s senaste Exportkreditbarometer visade att 7 av 10 bolag planerar investeringar för minskad klimatpåverkan och investeringsviljan för omställning är fortsatt mycket högre bland stora företag.

I slutet av november meddelade Riksbanken att man lämnade styrräntan oförändrad på 4,0% och många låntagare drog en lättnadens suck när den amerikanska centralbankens ledamöter i december meddelade att man räknar med flera räntesänkningar under 2024. Dessutom sjunker inflationen och den svenska kronan har stärkts det senaste kvartalet, om än från historiskt svaga nivåer.

”Jag tycker trots allt att framtiden ser relativt ljus ut, men märk väl att det är under förutsättning att katastrofala geopolitiska scenarion inte infrias. Skulle kriget i Ukraina fortsätta och Rysslands aggression sprida sig till andra länder, konflikter i Mellanöstern trappas upp som en effekt av kriget mellan Hamas och Israel eller Kina invadera Taiwan så kan situationen framöver se väldigt dyster ut, säger Erik Hådén.