Att identifiera och hantera hållbarhetsrisker och att redovisa resultatet av hållbarhetsarbetet, har blivit allt viktigare för företag. ESG-faktorer (Environmental, Social and Governance) är idag något alla måste förhålla sig till. Dels för att kunder och anställda förväntar sig det, men också för att företag måste kunna hantera hållbarhetsrisker för att attrahera investerare och långivare. Att arbeta aktivt med hållbarhet är avgörande för företagens överlevnad.

Hållbarhet har gått från att vara en hygienfaktor som drivs av skärpt lagstiftning och ökade redovisningskrav till att bli en konkurrensfaktor för att vinna affärer. Trots detta anger knappt hälften av svenska exportföretag att de rutinmässigt ställer hållbarhetskrav på sina kunder i en exportaffär. Sett utifrån Sveriges höga ambitioner på hållbarhetsområdet är resultatet svagt. Hållbart företagande, alltifrån etik, antikorruption, arbetsvillkor, miljö till mänskliga rättigheter, bör ha en självklar plats i alla svenska företag.

Föga förvånande är det fler stora företag, 56 procent, än små, 30 procent, som har som rutin att ställa hållbarhetskrav. Stora företag, med årsomsättning över 250 miljoner kronor, har generellt högre fokus på hållbarhetsfrågor och större resurser. De har bättre förutsättningar än små att hålla sig uppdaterade i den breda floran av regelverk och normer. Mindre företag, som ofta kan vara underleverantörer, kan uppleva att de inte har kompetens eller klarar av att ställa krav på sina kunder.

Eftersom förhållandevis få ställer hållbarhetskrav tyder det på att styrning av kraven i samband med affärer går att utveckla och förbättra. Att inte ställa hållbarhetskrav kan ge kortsiktiga fördelar men bli dyrt i längden för såväl företagen, kunderna som klimatet och samhällen.

Resultatet visar på svårigheten att ställa hållbarhetskrav i kundledet, särskilt för mindre företag. Internationella regelverk inom hållbarhet avser framförallt leverantörskedjan. Det är inte så konstigt eftersom företagens inflytande på leverantörerna är större än på kunderna, men företag behöver förstå riskerna i hela värdekedjan. Det kan finnas en rädsla för att ställa krav, och därmed riskera att förlora affärer. Men vet företagen var och hur deras produkter används, inte bara till direkt säljande bolag utan även i nästa led, minimerar det såväl ekonomiska som ryktesrelaterade risker.

Konsumenter är mindre lojala mot företag idag och har ett genuint engagemang i frågor rörande miljö, etik och socialt ansvar. Därför kan ett företags beslut och handlingar, eller avsaknad av dem, få stora negativa effekter och skada varumärket.

Företagen pressas alltmer från finansiärer att agera ansvarsfullt i hela värdekedjan. Vid internationell finansiering spelar numera investerare och banker en viktig roll som kravställare för att hållbarhetsrisker även hanteras i kundledet. Det gäller särskilt finansiering av internationella projekt där SEK och andra banker har tydliga ramverk att förhålla sig till för att säkerställa att miljömässiga och sociala risker hanteras korrekt. Så har vi arbetat i mer än ett decennium och kan dra ett par viktiga slutsatser:

• En affär som uppfyller internationella hållbarhetskrav attraherar kapital och minskar även finansiella risker.
• Kostnader för att rätta till affärer som inte är hållbara från början är ofta betydligt högre än att göra sin hemläxa från början. De synliga kostnaderna är då oftast toppen på ett isberg.

När vi på SEK ställer höga hållbarhetskrav på exportföretag, hjälper vi dem att, i sin tur, ställa motsvarande krav på sina internationella kunder. Att en finansiär behöver tillgång till hållbarhetsinformation kan legitimera att exportföretaget ställer frågor som skulle kunna uppfattas som besvärliga av deras kunder. I en del länder är just tillgång till information den allra största svårigheten. Tuffare EU-regler för banker och investerare att redovisa klimatpåverkan och andra ESG-faktorer gör att den här typen av informationsinhämtning kommer bli allt vanligare i framtiden.

Exporten är nödvändig för tillväxten. Nästan halva Sveriges BNP utgörs av exporten och den sysselsätter ungefär 1,5 miljoner människor. En av vår tids största utmaningar är att minska de globala klimatutsläppen vilket kräver enorma investeringar för att ställa om tung industri. Det gör att efterfrågan på hållbara lösningar världen över är enorm. Det skapar i sin tur stora exportmöjligheter och gynnar svenska företag som ligger i framkant när det kommer till innovation, teknologi och digitalisering för hållbara lösningar.

Svenska exportföretag och deras underleverantörer behöver investera i grön omställning för att minska klimatutsläppen och för att långsiktigt stärka både sin och Sveriges konkurrenskraft. Vi har redan framgångsrika företag, till exempel inom energisektorn såsom vind-, vatten-, och solkraft. Fler behöver följa efter.

Vi är övertygade om att en framgångsrik svensk exportindustri, med hållbara lösningar och arbetssätt, är ett av de största bidragen Sverige kan ge till den globala klimatomställningen.

Magnus Montan, vd för SEK
Johan Henningsson, hållbarhetschef på SEK

Om Hållbarhetsbarometern

Undersökningen besvaras av 200 exportföretag med en exportvolym på minst 25 miljoner kronor samt en exporthandel på minst 50 procent. Resultatet redovisas för stora respektive små företag och gränsen går vid en omsättning på 250 miljoner kronor. Mätningen genomfördes 1-29 oktober 2021.