Syftet med exportfinansieringssystemet är att underlätta och främja svensk export samt det svenska näringslivets internationalisering och konkurrenskraft.

Artikel 2c i Parisavtalet anger att ”finansiella flöden ska vara förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatresilient utveckling”. EKN:s och SEK:s exportfinansieringsverksamhet innebär direkta finansiella flöden (via exportkrediter och andra krediter från SEK) och indirekta finansiella flöden (via olika former av garantier från EKN). För att Sverige, liksom andra länder, ska leva upp till sina åtaganden enligt Parisavtalet behöver de finansiella flöden som svenska staten påverkar via myndigheter och statligt ägda bolag förhålla sig till denna skrivning i Parisavtalet.

EKN och SEK strävar alltså efter att anpassa sina verksamheter för att ligga i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Samtidigt har varken EKN eller SEK expertkompetens avseende utvecklingen av globala växthusgasutsläpp, utveckling av konsensus inom klimatforskningen eller utvecklingen av internationella regelverk och rapporteringsstandarder för klimatpåverkan. EKN och SEK föreslog därför i sin återrapportering av ett regeringsuppdrag 2020 att det finns ett behov av att inrätta ett rådgivande organ i form av ett vetenskapligt klimatråd för att understödja EKN och SEK hur de i högre grad ska bidra till den globala klimatomställningen och minskade utsläpp av växthusgaser.

Det vetenskapliga klimatrådets övergripande uppgift

Fokus för klimatrådets arbete är det globala klimatsystemet, och exportfinansieringens påverkan på de globala växthusgasutsläppen, snarare än territoriella eller konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige.

Klimatrådet har inte någon operativ roll i EKN:s och SEK:s beslutsprocess i enskilda affärsbeslut utan utgör istället ett kunskapsstöd och en diskussionspartner när det gäller principiella ställningstaganden för att EKN:s och SEK:s verksamhet ska bidra till att Parisavtalets 1,5-gradersmål nås.

Exempel på frågeställningar som kan komma att behandlas i klimatrådet är främst utvecklingen av klimatforskning och forskarkonsensus avseende vad som krävs för att uppnå 1,5-gradersmålet globalt.

Exempel på konkreta frågeställningar som kan tas upp

• Naturgasens roll i energiomställning i fattiga länder. Diskussion av bedömningsmatriser för omställningspotential och eventuella inlåsningseffekter och förenlighet med 1,5-gradersmålet till exempel avseende:
  Nya eller utbyggda gaskraftverk i olika delar av världen
  Raffinaderier
  Pappers- och massabruk
• Vilka affärer som bör bedömas som ”gröna” dvs. områden/sektorer med potential att bidra till minskade globala klimatutsläpp och där EKN och SEK bör prioritera sina insatser för att stimulera svensk export.
• Hur EKN och SEK kan utveckla sin klimatrapportering för att ge relevant information till uppdragsgivare och allmänhet, med utgångspunkt i TCFD:s rekommendationer.