– Det svenska systemet för exportfinansiering utgår i sin bedömning från Parisavtalet, säger Anna-Karin Jatko, generaldirektör på EKN.

Den 6 mars 2020 fick EKN i uppdrag av regeringen att se över hur de svenska och internationella exportfinansieringssystemen ska bidra till en tydlig omställning och minskade utsläpp av växthusgaser, i linje med Parisavtalet.

Rapporten bygger på underlag, insamlat från företag, myndigheter, klimatforskare och intresseorganisationer samt en kartläggning av vad andra länder gör på området. I rapporten konstateras att påverkansmöjligheterna för det svenska exportkreditsystemet är begränsade på det globala klimatet och de finansiella marknaderna men att EKN:s och SEK:s agerande kan fungera som katalysator för att driva på förändringar av både internationella regelverk, andra länders agerande och enskilda företag.

Svensk exportfinansiering till utvinning och prospektering av fossila bränslen ska inte ske efter 2022, i enlighet med regeringens exportstrategi. Som ett led i utfasningen kommer EKN och SEK redan vid utgången av 2020, att upphöra med finansiering till utvinning och transport av kol. EKN och SEK utgår från att projekten eller verksamheten som den svenska exporten ska gå till, ligger i linje med Parisavtalets mål.

I rapporten beskrivs hur SEK:s kreditgivning och EKN:s garantigivning kan anpassas till Parisavtalet genom att upphöra med stöd av export till utvinning av fossila bränslen, genom stimulans till affärer som bidrar till klimatomställningen och genom att beakta inlåsningsrisker och omställningsmöjligheter i exportaffärer.

– Vi ska använda vår möjlighet till påverkan för omställning och vi ska inte medverka till långsiktig inlåsning i fossilt energiberoende, säger Anna-Karin Jatko.

En nödvändig förutsättning för att SEK och EKN ska kunna bidra till omställningen i annat än begränsad omfattning är att det internationella regelverket anpassas till inriktningen i Parisavtalet.

– Utvecklingen på den finansiella marknaden går snabbt och vi ska vara en positiv kraft i omställningen. När allt fler länder säger nej till affärer med negativ klimatpåverkan och stimulerar affärer som bidrar till omställning kommer det på sikt att leda till högre riskpremier för verksamheter med negativ klimatpåverkan och lägre för omställningsåtgärder, säger Catrin Fransson, vd för SEK.

Åtta punkter med åtgärder och förslag som bidrar till omställning:

1. I exportaffärer till verksamhet med omfattande växthusgasutsläpp ska EKN och SEK i sin bedömning lägga ännu större vikt vid att utgå från Parisavtalets 1,5-gradersmål och exempelvis beakta inlåsningseffekter och omställningsplaner.
2. Anpassade erbjudanden från EKN och SEK för export till verksamhet som bidrar till omställning.
3. Pröva möjligheten att ställa ut garantier från EKN för miljö- och klimatinvesteringar i Sverige med koppling till export.
4. EKN ska i samverkan med Energimyndigheten och Almi öka informationen och vid behov anpassa lösningar till små och medelstora företag vars produkter kan bidra till omställning.
5. Från 2022 ska EKN och SEK rapportera klimatrelaterade risker och möjligheter i linje med Task Force on Climate-related Financial Disclosures rekommendationer.
6. Öka transparensen ytterligare i det svenska exportfinansieringssystemet, så långt möjligt med avseende på banksekretesslagstiftningen.
7. Ett gemensamt regeringsuppdrag till EKN och Sida att i samråd med SEK, Business Sweden och Swedfund ta fram förslag för att utnyttja synergieffekter mellan exportfinansiering och bistånd, i utvecklingsländers omställning.
8. EKN och SEK kommer att inrätta ett gemensamt klimatråd med experter för att ha tillgång till den senaste utvecklingen inom klimatforskning och internationella regelverk.