Hoppa till innehåll
Nyhet 8 april 2020

Erik Hådén om konsten att låna pengar mitt i en finanskris

Sedan 1962 har finansiering från Svensk Exportkredit gjort det möjligt för tusentals svenska företag att växa. Att utöka sin produktion, göra förvärv och sälja varor och tjänster till kunder i hela världen. Men för att kunna låna ut pengar är SEK beroende av att emittera obligationer, det vill säga låna upp pengar, på den internationella kapitalmarknaden. Erik Hådén, chef för Treasury, berättar om svårigheterna att låna pengar på en dysfunktionell kapitalmarknad och hur coronakrisen påverkar svenska exportföretag.

Hur har krisen påverkat SEK:s möjligheter att låna pengar?

Initialt uppstod en situation på lånemarknaden där all aktivitet avstannade. Några aktörer var helt utestängda från kapitalmarknaderna, andra fick betala avsevärt mycket mer än normalt. Trots detta lyckades SEK, som en av fem emittenter i världen i detta segment, att låna 1,75 miljarder USD i en treårig obligationsemission. Vi hade investerare från i stort sett alla världens hörn, varav centralbanker stod för en stor del. Detta är den största emissionen i SEK:s historia och även om vi fick betala omkring 25 baspunkter mer än vi skulle gjort innan krisen, är vi mycket nöjda med resultatet.

SEK har god likviditet men behöver ändå låna pengar, hur går det ihop?

SEK tar ingen refinansieringsrisk. Det betyder att alla våra utlåningsåtaganden redan är finansierade över hela deras löptid. Det ger oss god likviditet. Dock måste vi ta upp ny upplåning om vi ska kunna låna ut till företagen i stor skala, vilket krävs i denna kris.

Hur påverkas exportföretagen av krisen, kan de alltid räkna med finansiering från SEK?

Ja, exportföretagen kan alltid kunna räkna med finansiering från SEK, men erbjudandet i form av valuta, löptid, startdatum och ränta kan variera eftersom det är beroende av SEK:s förmåga att på en given löptid låna upp en viss volym.

Du var med under finanskrisen 2008, vad skiljer denna kris jämfört med den förra?

Den mest påtagliga skillnaden är att Lehmankrisen, som krisen 2008 kom att kallas, framförallt var en kris som uppstod i det finansiella systemet och sedan rörde sig ut i den reala ekonomin, medan vi nu ser det omvända. En mänsklig tragedi, som via den reala ekonomin tar sig in i det finansiella systemet. En annan stor skillnad är att den korta upplåningsmarknaden i USA fungerade relativt väl efter Lehmans krasch. SEK var ett av ytterst få institut som klarade att emittera Commercial Paper (upplåning med kort löptid) bara några dagar in i krisen, medan marknaden för längre upplåning var helt död. Nu ser vi det omvända. Commercial Paper-marknaden i USA är bottenfrusen, men vi kan emittera obligationer med längre löptid. En likhet är dock att vi fått arbeta en och annan övertidstimme då som nu.

Sök